Exempel på åtgärder som kan kräva bygglov

Vid bedömningen om en åtgärd gör att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas måste en bedömning göras i varje enskilt fall. Om bygglov krävs beror på vad det är för en åtgärd och hur den ska utföras men även på den aktuella byggnadens typ, storlek, utseende, karaktär, ålder och material. Av rättspraxis kan man få viss vägledning om hur lovplikten ska bedömas. Om det finns ett rättsfall som säger att en viss åtgärd inte kräver bygglov så innebär det inte att den åtgärden aldrig kräver lov. I just det rättsfallet krävdes kanske inte lov på grund av byggnadens ålder och karaktär. Men om man vill göra samma åtgärd på en annan byggnad med en annan ålder och karaktär kan det krävas bygglov.

Fönster
Att byta eller ändra befintliga fönster eller att sätta in nya fönster kan kräva bygglov.
Bygglov har krävts för att byta fönster med karm och båge av brunmålat trä mot fönster med karm och båge av vit plast. De nya profilerna var ungefär dubbelt så breda som de gamla profilerna och till skillnad mot dessa var de platta. På vissa fönster förändrades fönsterindelningen. De övre bågarna var inte längre öppningsbara. De nedre öppningsbara bågarna var sidohängda på vissa fönster och underkantshängda på andra. (RÅ 1986 ref. 156)
Byte från klara fönsterglas till tonade fönsterglas kräver enligt en dom inte bygglov. (RÅ 1987 ref. 35)

I en annan dom från Regeringsrätten krävdes inte bygglov för utvändiga tilläggsfönster. Domstolen ansåg att åtgärden inte var en sådan ändring som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende och därmed kräver bygglov. Det berodde på att formerna på fönster, bågar och karmar samt färgen i allt väsentligt skulle överensstämma med befintliga förhållanden. Domstolen tog även hänsyn till att byggnadens fasad skulle genomgå en total renovering samtidigt som tilläggsfönstren monterades. (RÅ 1993 ref. 85)

I en dom från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, slog domstolen fast att byte från spröjsade fönster till utan spröjs krävde bygglov. Fönsterbytet skulle ske på ett radhus från 1970-talet.

Byte av fönster i en byggnad med tidstypiska särdrag från 1920-talet har krävt bygglov. Sidohängda tvåluftsfönster i brunmålat trä hade bytts mot vita pivothängda enluftsfönster i aluminium. De tidigare fönstren hade en mittpost och spröjsar som delade in varje fönsterbåge i tre rutor medan de nya fönstren istället hade en list utanpå en hel glasruta, samt lister på insidan av glaset. Domstolen ansåg att eftersom fönsterbytet inneburit en ändring av bland annat upphängningssätt, material, färg och fönsterindelning krävdes bygglov.

Dörrar och portar
Att byta eller ändra befintliga dörrar och portar eller att sätta in nya dörrar och portar kan kräva bygglov. Lovplikten beror på om byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas eller inte.

Det finns en dom från Regeringsrätten som handlade om att ändra ett befintligt fönster till dörr. I samband med att ett befintligt verandatak skulle göras om till balkong skulle ett befintligt fönster ändras till en dörr ut till balkongen. Åtgärden krävde enligt domstolen lov. (RÅ 1983 2:46)

I ett annat rättsfall som gällde montering av ett rullgaller framför entrédörr. Rullgallret hade monterats på en butik i en nyuppförd, modern affärsbyggnad. Byggnaden låg i en kulturhistoriskt känslig miljö men byggnaden i sig hade inget större kulturhistoriskt värde. Domstolen kom fram till att åtgärden inte krävde bygglov. (RÅ 1987 ref. 4)

Tilläggsisolering
Det finns en dom som gäller tilläggsisolering. Ärendet gällde en utvändig tilläggsisolering av fasaden så att yttervägen hamnade cirka 8 cm ut från befintlig vägg. Takfot, fönster och grund skulle inte flyttas ut. Fastigheten låg i ett område av riksintresse för kulturminnesvården. Domstolen ansåg att bygglov krävdes för åtgärden. (RÅ 2001 not. 123)

Väggar
Att förse ett befintligt skärmtak med väggar har tidigare betraktats som en tillbyggnad. Ett antal domar från MÖD, säger dock att det inte är en tillbyggnad. Om det är en fasadändring framgår inte av domarna. Men det finns en dom där ett förråd/carport har fått en fjärde vägg och i det fallet ansåg domstolen att det var en lovpliktig fasadändring vilket tyder på att även inglasning av uteplatser borde kräva bygglov som fasadändring på grund av att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas.

I två ärenden hade fastighetsägarna glasat in sina taktäckta uteplatser. MÖD ansåg att denna åtgärd inte har inneburit någon volymökning av byggnaden eftersom taket redan tidigare utförts med stöd av beviljat lov. Åtgärden att glasa in utrymmet kan därmed inte ses som en tillbyggnad. Om åtgärderna var en bygglovspliktig fasadändring framgick inte av domarna.
I ett annat ärende där en lastkaj med skärmtak hade försetts med väggar konstaterade MÖD att åtgärden inte ska ses som en tillbyggnad. Om åtgärden var en bygglovspliktig fasadändring framgick inte av domen.

I ett ärende hade sökanden omvandlat ett utrymme som tidigare använts som förråd och bilplats, till bostadsutrymme och varmförråd genom att uppföra en fasadvägg. MÖD ansåg att åtgärden inte krävde bygglov. Domstolen menade att byggnaden inte hade tagits i anspråk eller inretts för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för. Uppförandet av fasadväggen var inte heller en nybyggnad. Bilplatsen hade redan tidigare de övriga tre väggarna och ett tak, och åtgärden att uppföra en fasadvägg har inte syftat till att öka byggnadens volym. Den kan enligt domstolen därför inte heller betraktas som en tillbyggnad. Den enda förändring som hade skett var att fasadväggen hade tillkommit. MÖD ansåg att det var fråga om en bygglovspliktig fasadändring.

Balkong, takterrass, altan
I en dom har det fastställts att det krävs lov för att omvandla ett verandatak till en balkong. Åtgärden innebar att ett verandatak omvandlades till en uteplats genom att ett räcke sattes upp och ett fönster byttes mot en dörr för att göra uteplatsen tillgänglig från bostaden. I domen kallas åtgärden balkong. En balkong är en uteplats som skjuter ut från byggnaden. En uteplats ovanpå en byggnad kallas oftast inte för balkong utan för terrass eller takterrass. Den kan även kallas för altan. Domen borde innebära att oavsett vad uteplatsen kallas kan det krävas lov för att göra en uteplats på ett tak genom att sätta upp ett räcke. (RÅ 1983 2:46) (TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken)(Nationalencyklopedin)

En fastighetsägare satte upp räcken på ett garagetak och på så sätt skapades en veranda. MÖD ansåg att åtgärden inte innebar en volymökning, vilket är en förutsättning för att det ska bedömas som en tillbyggnad. Åtgärden var istället att betrakta som en fasadändring. Boverket antar att det som domstolen i detta fall benämner som veranda är en terrass, takterrass eller altan.) (TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken) (Nationalencyklopedin)

Markis
En markis kan kräva bygglov om byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas.

Solfångare och solceller
Om solfångare och solceller kräver bygglov på grund av att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas är oklart. Eventuellt kan det krävas lov på grund av att det kan ses som byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial. Lovplikten kan bero på hur stor anläggningen är, hur den är utformad, om den är monterad utanpåliggande eller integrerad. Det kan också bero på byggnadens karaktär.

Fasadändringar kan kräva anmälan
Fasadändringar som inte kräver bygglov kan vara anmälningspliktiga. Det kan till exempel krävas anmälan om åtgärden innebär att brandskyddet i en byggnad påverkas väsentligt. Byte av fasadmaterial på byggnader som har fler än två våningsplan och som inte är en- eller tvåbostadshus bör enligt Boverkets allmänna råd kräva anmälan. Fasadändringar kan även kräva anmälan om konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs, till exempel om en träfasad byts till en tegelfasad eller papptak byts till betongpannor.