Med en detaljplan reglerar kommunen hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar därför om vad du och andra får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet.
Kommunen tar fram detaljplanen
I plan- och bygglagen (PBL) finns bestämmelser om i vilka situationer en detaljplan ska göras. Det är bara kommunen som kan besluta att ta fram och anta en detaljplan. Det är också kommunen som tolkar de detaljplaner som finns.
En detaljplan visas som ett bestämt område på en plankarta. Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar planens syfte och innehåll. Ibland ingår även andra handlingar, till exempel en illustrationskarta eller en miljökonsekvensbeskrivning.
Detaljplanen behövs vid större förändringar
Ibland krävs det att kommunen gör en detaljplan innan byggnadsnämnden kan ge bygglov. Det sker när någon vill göra större förändringar i bebyggelsen och när någon vill använda mark- och vattenområden.
Detaljplanen visar allmänna områden, kvartersmark och vattenområden
En detaljplan bestämmer hur mark och vatten ska användas inom ett visst område.
I detaljplanen ska det gå att se vad som är allmänna platser, kvartersmark och vattenområden. Allmänna platser är oftast gator, torg och parker. Detaljplanen reglerar hur de allmänna platserna ska användas och utformas. Kvartersmark är mark som kan användas för exempelvis bostäder, affärer, industrier och kontor. Inom kvartersmark kan planen till exempel reglera hur stora eller höga husen får vara, hur långt det får vara mellan hus och tomtgräns och om någon har rätt att dra fram ledningar över någon annans mark.
Detaljplanen gäller tills vidare
Detaljplanen gäller tills den antingen upphävs, ändras eller ersätts av en ny detaljplan.
En detaljplan börjar gälla när kommunens antagandebeslut har vunnit laga kraft, alltså när tiden för överklagande gått ut och ingen har överklagat kommunens beslut att anta planen. Då har du en garanterad rätt att bygga enligt planen under planens genomförandetid. Genomförandetiden är på minst 5 och högst 15 år. Planen fortsätter att gälla efter att genomförandetiden har gått ut, men då kan den ersättas, ändras eller upphävas. Du hittar detaljplanens genomförandetid på plankartan.
Kommunen kan ta fram en ny detaljplan på flera olika sätt, varav standardförfarandet och det utökade förfarandet är de vanligaste. Vilket sätt kommunen väljer beror bland annat på hur omfattande detaljplanen är och hur stort allmänhetens intresse är.
Det är kommunen som bestämmer om ett planarbete ska påbörjas eller inte. Detta brukar kallas kommunalt planmonopol.
Här kan du läsa hur det går till när kommunen tar fram en detaljplan enligt standardförfarandet.\
Kommunen lämnar ett planbesked
Du som vill att kommunen ska göra en detaljplan för ett visst område kan börja med att ansöka om ett planbesked. Information om hur du ansöker finns hos kommunen. Du ska få planbeskedet senast fyra månader efter din ansökan. I beskedet meddelar kommunen om de kommer att inleda ett detaljplanearbete eller inte. Det beslutet går inte överklaga. Kommunen kan också inleda planarbete utan att det finns ett planbesked.
Kommunen har rätt att ta ut en avgift för planbeskedet och för upprättandet av en detaljplan i form av planavgift eller planavtal.
Kommunen tar fram planförslag
Under arbetet med att ta fram en detaljplan ska det finnas en eller flera kartor över området samt en fastighetsförteckning. I fastighetsförteckningen ska det bland annat finnas information om vilka fastigheter som berörs av planen.
Om det behövs för att underlätta planarbetet kan kommunen börja planarbetet med ett så kallat program. I programmet sätter kommunen upp utgångspunkter och mål för detaljplanen.Om kommunen gör ett program får allmänheten, myndigheter och organisationer möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i ett programsamråd.
I detaljplanen utreder kommunen frågor om till exempel vägar, vatten och avlopp samt hur området bör användas.
Kommunen hämtar in synpunkter under ett samråd
När kommunen har tagit fram ett planförslag får fastighetsägare, hyresgäster som berörs av förslaget, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra som har intresse av förslaget möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Detta kallas samråd. Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen. Det är därför också vanligt att kommunen ordnar ett samrådsmöte för att berätta om förslaget. Om du har synpunkter på förslaget till en detaljplan ska du lämna dem i skriftlig form. Kommunen kan om det finns skäl ändra planförslaget med hänsyn till synpunkterna eller förklara varför synpunkterna inte beaktas i en samrådsredogörelse.
Kommunen ställer ut förslaget för granskning
Efter eventuella ändringar ställs planförslaget ut för granskning. Granskningen är ytterligare ett tillfälle för dig som är berörd av förslaget att lämna dina synpunkter. De som yttrat sig under samrådet, och andra berörda, ska få ett meddelande om att planförslaget ska granskas. Kommunen ska se till att planförslaget finns tillgängligt för granskning i minst två veckor, tiden får dock förkortas om alla är överens om det.
Om du berörs av planförslaget och har synpunkter på planen måste du framföra dina synpunkter skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna måste ha inkommit senast innan granskningstiden har gått ut.
Kommunen sammanställer de skriftliga synpunkterna från granskningen i ett granskningsutlåtande. Även synpunkterna från samrådet ska inkluderas i granskningsutlåtandet om dessa inte sammanställts tidigare. När granskningsutlåtandet är färdigt ska kommunen så snart som möjligt skicka utlåtandet eller information om var det finns tillgängligt till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
Detaljplanen antas
När granskningstiden har gått ut antar kommunfullmäktige detaljplanen. I enklare fall kan kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden anta en detaljplan.
När detaljplanen är antagen ska kommunen meddela berörda och anslå beslutet på sin anslagstavla.
Detaljplanen kan överklagas
Om du är missnöjd med detaljplanen kan du överklaga kommunens beslut till mark- och miljödomstolen. Du kan bara överklaga planen om du är berörd och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen. Om du till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller om du är granne till området kan du vara berörd. Du kan också överklaga planen om du anser att processen varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel.
Du kan överklaga beslutet under tre veckor, räknat från när kommunen meddelar på sin anslagstavla att planen är antagen. Du skickar ditt överklagande till kommunen.
Detaljplanen börjar gälla
När tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat vinner detaljplanen laga kraft och börjar gälla. Ofta informerar kommunen om nya detaljplaner på sin webbplats.
Om någon har överklagat detaljplanen vinner den laga kraft när mark- och miljödomstolen eller högre instans slutligt har avgjort ärendet och det beslutet inte har överklagats. Resultatet av ett överklagande kan också bli att planen upphävs och inte vinner laga kraft.
AiS-Konsult - Specialister på bygglovsritningar - Telefon: 0705-089 436